Gourmetträdgården est arrivé!

Helt rätt i tiden är Lena Israelsson. Eller så är det hon som styr tiden. Stoppa pekfingret i munnen och håll upp det, visst har vi märkt att matglädje inspirerat odlandet mer och mer de senaste åren?

Gourmetträdgården är en bok som kan läsas från pärm till pärm. Det personliga tilltalet gör att man snabbt dras med i hennes besatthet av att odla det som är gott, och framförallt att upptäcka något nytt. Det finns inget tråkigare än odlare som är sådär tillbakalutade och "vet-bäst-om-allt". En sådan odlare är inte Israelsson. Hon erkänner frankt att hon i tidigare böcker pekat ut svartkål som en växt som gör sig bäst i blomsterrabatten men inte är något att äta. Nu vet hon bättre. För så är det ju, vi lär oss hela tiden. 

Själv har jag aldrig gillat bruna bönor. Men nu sitter jag med en hel påse full av kokbönan Signe, en riktigt brun böna, och är tokglad för den bönan står det om i boken. Och dessutom bjuds det på ett makedonskt recept som verkar hundra gånger roligare än våra vanliga bruna bönor och fläsk. 

Det är inte en bok för nybörjare. Även om hon pedagogiskt beskriver hur man ska odla till exempel tomater efter avsnittet om vilka tomater som är godast. Men den täcker inte in allt man behöver veta om man precis ska starta sin odling. Det finns det andra böcker som gör. Det här är en bok för oss som inte vill ha ännu en grönsaksodlingsbok som ägnar flera kapitel åt kompost, jord och växtföljd, utan som tar oss på en upptäcktsfärd bland nygamla kålsorter, koreanska rätter och italiensk squash som vi kanske aldrig skulle hittat till annars.

Den är fylld av inspiration. Man kan bli snurrig av allt man vill pröva NU. Jag tror inte att det går att pröva allt hon tipsar om under en säsong. Jag tror att det här blir en bok där jag kan välja ut olika avsnitt under flera års tid. En bok som inspirerar mig att fortsätta hennes arbete. Göra smaktester, leta efter nya recept, prova mig fram till hur just min gourmetträdgård kan se ut. 

Jag hoppas att det är många på Pungpinan som kostar på sig den här boken. Jag hoppas att vi är flera som kan experimentera med nya saker, både i landet och i grytan, så att vi kan lära oss av varandra.

Men framförallt så hoppas jag just nu att snön smälter.